måndag 10 november 2008

Nu är jag på G.... Gjorde klar årets julmatta just nu
och måste få visa den för någon, den gör mej glad!!!

Över 3 meter lång och bara återbruk.
Ja, ja, varpen är ny.




Vilken underbar morgon för arbetslusten!
Men småfåglarna kan inte förstå vad det är för fel när jag inte matar dom!
Talgoxen frågar uppfodrande: var är maten?
Jag går in och mitt hjärta gråter.
Vi är hemma nästan bara på helgerna under denna vinter så de måste klara sig själva ändå.
( är säker på att de kommer att övertala mig till slut, när det blir kallt).


7 kommentarer:

Anonym sa...

Så fin matta, och vad fint den ligger i solnedgången. Jag ser att den är kantad och att det är lite svart i bårderna, så vill jag också väva mina mattor. MVG! Karin som alltid när du gör något så gillar jag det jättemycket.

Kram
Ingela

Anonym sa...

Förlåt, soluppgång var det visst.

Ingela

elin sa...

åå, vilka fina saker du gör. Mattan var jättefin och fatet också!

Anonym sa...

nu blir det ju egentligen bara för mycket...men... mattan va fin...

Hemma hos Bröderna Bus sa...

Jag har en jättelång hall som den där underbara mattan skulle göra sig klockren i... ;o) hi,hi. Den var iallafall helt underbar. Jag gillar trasmattor.Vilken skatt du hittade under granen, kul att den dessutom var lite känd och bar säkert med sig lite minnen.Ha en bra dag. Kram C

Anna Nilsén sa...

jag gillar min matta jätte jätte mycket som är från Skåkes skjortor :)

Kram Linda

Anonym sa...

Himmel vilken fin matta. Idag när jag städade tänkte jag att nog är det märkvärdigt att jag inte ska få tag i en trasmatta med mycke rött i.Ett slöjdhus öppnar tror ja nästa helg och då ska jag dit och se om det inte finns en matta med rött i.
Må så gott
kram ewa