onsdag 5 november 2008

Liten herdevisa
Långt bort i skogen vid mossiga branten
ligger min hydda från världsbullret skild.
Själv sitter jag där vid källan vid kanten
rodnande ser jag där ofta min bild.
-
Lammen jag vallar att de ej ska gå villa
troget de följa min kallande röst.
Hungern på grönskande ängar de stilla
och uti källan de stilla sin törst.
-
Sedan jag lammena mina fått samla
vänder jag åter mot hemmet var kväll.
Där jag med glädje får möta de gamla
lungt gå till vila med dem i vårt käll.
-
Tidigt den kommande dagen jag begiver
mig med de små lammen på bete igen.
Lustigt de hoppa och springa med iver
följande mig såsom trognaste vän.
----
En folkvisa som jag lärde mej av Jonsson som hon hittat i en handskriven visbok
från 1907 som finns i Tullingsås, Strömsund.
----
Refrängen mellan verserna är bara: Lammena, lammena, lammena mina små.
Men den går att läsa som en liten dikt också.
Tycker den är så fin.

5 kommentarer:

Gudrun sa...

Karin, dina alster är helt underbara. Tavlor, vantar ja allt är så fint. Hos mej sitter skaparlustan fast. Hur ska jag få den att lossna? Kram/G

Anonym sa...

Ja visst är den söt!
Kram Jonsson

Ingela sa...

Har en liten utmaning till dig...

Elisabeth sa...

Jag har också en utmaning till dig, kanske samma som Ingela har(?)! Kolla min blogg ;)

alltidkajsa sa...

Du har en utmaning som väntar på min blogg moster :)