Liten herdevisa
Långt bort i skogen vid mossiga branten
ligger min hydda från världsbullret skild.
Själv sitter jag där vid källan vid kanten
rodnande ser jag där ofta min bild.
-
Lammen jag vallar att de ej ska gå villa
troget de följa min kallande röst.
Hungern på grönskande ängar de stilla
och uti källan de stilla sin törst.
-
Sedan jag lammena mina fått samla
vänder jag åter mot hemmet var kväll.
Där jag med glädje får möta de gamla
lungt gå till vila med dem i vårt käll.
-
Tidigt den kommande dagen jag begiver
mig med de små lammen på bete igen.
Lustigt de hoppa och springa med iver
följande mig såsom trognaste vän.
----
En folkvisa som jag lärde mej av Jonsson som hon hittat i en handskriven visbok
från 1907 som finns i Tullingsås, Strömsund.
----
Refrängen mellan verserna är bara: Lammena, lammena, lammena mina små.
Men den går att läsa som en liten dikt också.
Tycker den är så fin.
5 kommentarer:
Karin, dina alster är helt underbara. Tavlor, vantar ja allt är så fint. Hos mej sitter skaparlustan fast. Hur ska jag få den att lossna? Kram/G
Ja visst är den söt!
Kram Jonsson
Har en liten utmaning till dig...
Jag har också en utmaning till dig, kanske samma som Ingela har(?)! Kolla min blogg ;)
Du har en utmaning som väntar på min blogg moster :)
Skicka en kommentar