Vi har haft björnspanarbesök av två tuffingar som varvat jäklaranamma

med hysteriska skratt- och skräckttacker samt kissapåsigsyndrom och alltihopa för

den söta gulliga björnens påträngande närvaro.

-

Efter gårdagskvällens lycka att få se en björn, stående mitt uppe på en myrstack, grävandes efter färska ägg så slutade kvällen med en skrämmande upplevelse i BjennBua!!!

Oförklariga ljudfenomen utanför gjorde att vi satte den goda drycken i halsen och bjennfrossan visade att den existerar. Jag ringde efter herrn i huset( 30m bort) och han kom med hundarna och lättade upp stämningen.

-

I morse väckte jag brudarna 6.30 att nu vare dax! Björnvarning var utfärdad av grannen.

Med håret på skaft och ögonen skelande hit och dit blev de hämtade och så iväg utan mårakaffe och utan att fått lätta på trycket. Hårt att verkligen utöva riktig björnspaning!

Jorå, M och jag hann se skymten av en lurvig best. De andra två såg bara en underbart vacker morgon med fågelsång, solsken och rimfrost.

-

Efter skogsvandring med SÅ och vovvarna tordes AC med Tyra i kopplet ge sig ut

på en egen liten promenad men kom snabbt tillbaka efter jäättestora spår i snön

och en ivrigt nosande, sökande hund...

-

Då tog jag fram medlet med stort M, BJENNGALLAN,

och bjöd dom på.

Det räcker med en tesked för att få nya krafter och nytt mod.

Man blir liksom vaccinerad.

Gott?

Njää, bilderna talar för sig själva.

Men, gissa vad...
En björnupplevelse till blev det strax efter bjenngallan.
Jag tog inga bilder men M hon filmade både det ena och det andra.
Titta in på hennes blogg via min länklista ( Malla ) så kommer det att visas där.
-
Kul att få uppleva detta med er mina kära arbetskamrater!

Ni kommer väl tillbaka?