Tyra och jag går på promenad idag( jag brukar cykla och det gillar hon mera) men lufsar snällt på i min takt. Hon tycker inte det är speciellt intressant det går för sakta...

det får väl duga, det är roligt att göra sällskap iallafall.

Rätt som det är kommer en vindpust med något som

är värt att undersöka och då spritter det till i vovven.

Här är vi på hemväg och det är en helt underbar höstdag med hög klar luft.

Jag andas och andas djupt för att glädja kroppen och knoppen.

Väl hemkommen stupar Tyra på brua med magen i vädret och jag

sätter mej bredvid och stryker henne på mjuka magen för det tycker hon om. Hon är lite brydd vad som händer med sig. Hon "pratar" mycket med oss och hon vill vara nära, ofta.

Hon blir bukigare och bredare över ryggen och så tappar hon jättemycket maghår.
Undras hur många det blir ?
Jag gissar på 3 i nuläget !