Lite jul, vill jag ha på balkongen på Flata.

Har sucktat över dessa fina paket i flera dagar... nyfiken jag? närå-jorå....
Igår morse var det dags att öppna och då innfinner sig känslan " ska jag verkligen
förstöra denna ögonfröjd och nyfikenhet, nu!?"
Inget är som väntans tider säjs det och det är sant.

Men jag kan glädjas över innehållet många, många gånger till.
Lilla paketet innehöll en hel bunt av fina, färska vaniljstänger som luktade gudomligt och i det andra var det säkert 30 riktiga kronljus som var inlindat var och ett i rosa silkespapper !
Vilken fröjd och vilken toppenpresent från min toppendotter!
Hon vet vad Mamman önskar, hon.
Tack.
Nu är jag ett år äldre igen... va´ fort det går på andra sidan 50 !!??
Inte undra på att pesionärer har bråttom.





Häromkvällen åt jag årets första
lutfisk
tillsammans med
brudarna som aldrig ger upp!
Iallafall hoppet om en liten, liten vinst på
Trisslottsskrapet.
Vi försöker med jämna mellanrum
vinna men det är alldeles omöjligt.
Men "plötsligt händer det"
så vi fortsätter att träffas, skrapa, äta, minnas och delge varandra nyheter.
Vi har känt varandra i nästan 40 år.
Det är fint det.

Skratta får jag varända gång och det kan vara påfrestande att skratta för mycket!

Vet du det?

Nä, nu blir vi inte paningstark förrens i slutet av januari.

Hoppet lever!